Ja vi har nu kommit till ett land som verkar ha allt, forutom sarskilt langa avstand. Och det klagar man ju inte over!
Ifran Quito, som ligger i landets mitt verkar man kunna ta sig overallt pa nagra, max 7, timmar.
Fast an ar vi inte i Quito, nej vi stannade nagra timmar efter gransen, i Otavalo. Har bor ca 40,000 manniskor och sopm det namns i tidigare inlagg ar de kanda for sin stora lordgsmarknad. Sydamerikas storsta.
Ett paradis for de som ska flyga hem om 2v. (Eller kanske snarare for de nara och kara!)
Marknaden halls somsagt pa lordagar, men nar vi anlande var det bara torsdag, sa:
Fredag: Vaknade utvilade och glada pa forsta hostelet sen i tisdags. (Daremellan har vi sovit pa bussarna.)
Hostelet ar helt byggt av tra och paminner om en fjallstuga, fast temperaturen utanfor ar forstas inte densamma.
Det blir en lyxig morgon med boklasning i sangen, inte ofta Hanna har sadant lugn inom sig. Vidare ar det dags for att duscha. Hander kanske 1ggr i veckan.
Har finns aven varmvatten. hander kanske 1 ggr i manaden.
Ut kommer vi och kanner oss som tva nya tjejer. Njuter av pankakor med fruktsallad som ingar i priset, 10 dollar och som gradde pa moset slar vi till med att bade noppa ogonbryn och sminka oss.
Fredagsmys!
Hoga pa vara EGON ar det nu dags att se vad Otavalo pa en fredag har att erbjuda.
Forsta stoppet, internet. Detta eftersom vi vet hur mycket vara lasare gillar att folja denna spannande blogg. Tank om nagon tillochmed kunde komentera nagon gang.. :)
Val dar bestammer sig Hanna for att ringa Juan, en kille hon haft kontakt med via Couchsurfing.org.
( En internet sida dar "locals" erbjuder sin soffa som sovplats at backpackers, eller sitt sallskap for en kopp kaffe.)
Sagt och gjort. !5 minuter senare har vi en date i hornet av "Plaza de los Ponchos."
Juan ar i 35ars aldern, trevlig och pratar mer an vad vi tva gor tillsammans. (JA, det ar mojligt.)
-Vamos, sager han och gor en gest mot bilen. Det visar sig att vi ska hem till honom pa kaffe.
Vi far en rundvisning i huset dar han bor med atta andra familjemedlemmar. Vi kikar pa massa bilder pa internet. (For er som inte har hort talas om Picasa rekomenderar vi att kolla upp det, verkar va en superbra sajt att spara bilder pa.)
Juan tipsar oss ocksa om var vi kan aka under dessa 10 dagar. Antagligen blir det Quito for att posta hem lite grejer for hannas del, och for at lamna Kklaras rullvaska med julklappar. SEdan vidare vaster ut, mot stranderna och sa jobbar vi oss nedat och hoppas pa lite varme. Atervander sedan till Quito, eventuellt genom bergen med tag, men det aterstar att se.
Efter kaffet ar det lunchdags. Hornados star pa menyn: Griskott direkt ifran det grillade djuret som ligger pa ett buffeliknande bord. Eventuellt skulle man val kunna saga att det for tankarna till en svensk julegris. Griskottet ar salt och gott och serveras med sallad och kokad majs. Tillochmed Klara gillar detta:) 2 dollar med dricka. 10 poang.
Efter lunchen bestammer vi att ses for middag kl 6.30.
Emellan det hinner vi med den andra CS daten for dagen, han heter Diego och ar i var alder. Dreads, uttojda hal i oronen och tatuering. Jobbar som kock. Hanna faller direkt. Men han var inte sa rolig visar det sig, sa klockan 6 sager vi tack och hej och gar mot daten med Juan.
pa menyn star: Lokal mat. KLara satsar hart pa en gryta med massa olika delar av lamm, bla testiklar. Sjalvklart alskar hon det! 3dollar med tre glas ol. 2poang.
Detta skoljer vi ner med ol och pa vagen hem stannar vi pa torget for att prova lite slimeig varm dryck av aloevera. Nyttig och billig. 50 cent. 5 poang.
Lordag: market day.
07.15
Hamtas upp av Juan och vi gar tillsammans till Animal market som halls en gang i veckan mellan 6 och 10. Pa vagen dit koper hanna den nyttiga drinken igen. Spyr nastan. Skulle kanske inte skjolt ner testiklarna med sa mycket ol.
09.15
Taxin har lamnat av hanna och juan pa 3000moh. Nu ska vi alltsa ga 4km pa fyra timmar.
Forst nar jag borjar ga drojer det inte lange for an jag angrar att jag gett mig ivag pa detta, vill nastan grata och ga tillbaka. Dricker lite koka-te som ska vara bra mot hojdsjuka och det kanns lite bettre.
Att juan ar utrustad med slagga och har med sig en vandringsstav till mig fsar mig att inse alvaret i det hela.
Ar nara att vanda flera ganger men tanker pa Threse Bonnevier och Emma Samuelsson andra Bollnasbor som varit har i krokarna och vandrat, kan de sa kan val jag.
(Kanner petter och Sofia till denna taktiken kanske?)
Val tillbaka har jag nastan tappat humoret. Det var skithaftig utsikt men jag mar illa och mina ben ar som spagetthi.
Nu vill jag bara tillbaka till stan och se vad klara har handlat.
Val tillbaka paminns jag om vart jag faktikst befinner mig.
I ecuador, med alla dessa fargglada manniskor. De ar korta och indianliknande och det vilar nagot slags lugn over dem.
Nar jag ser dem blir jag glad i hela kroppen igen. Jag ar kar.
Kar i Ecuador!
Hasta lluego amigos.
Snart vantar annu en date med Juan. Lucky guy! hahaha
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar